Föreningar

Innehåll:

  • Kamratgården (Gertrud Nordells artikel)
  • Danmarks IF (Thonny Walls texter och Årsskrift 2015 &2016)
  • Övriga idrotts aktiviteter (Mats Ås Väg PM)
  • Nöjesfält och dansbanor (Sockenboken I sid 308)
  • Vägföreningens Midsommarfester (bilder i Kent Linds bok)

 

Ett rikt föreningslivs början

Femton tomtägare – sommarboende och åretruntboende  – samlades i februari 1922  hos guldsmed Carlsson i ”Solhem” för att bilda en egnahemsförening.  Redan en månad senare, 5 mars, fanns både interimsstyrelse och stadgar och namnet Bergsbrunna Landthems Egnahemsförening u.p.a.  Föreningens ändamål var i första hand att organisera arbetet med vägar, vägskatt, brunnar , gatubelysning, eldsläckning och annat av gemensamt intresse för redan bosatta och kommande bergsbrunnabor. I stadgarna tog man också in att föreningens verksamhet skulle ”bidra till medlemmarnas trevnad”.
De första åren är det vägfrågan och vägskatten som dominerar föreningens arbete och det ledde ibland till segdragna tvister med grosshandlare Liljedahl på Bergsbrunna Norra Gård som motpart. Flertalet tomter var avstyckade från Norra Gården. Efter skiljedom fick föreningen 700 kr till vägskötseln.
Trots tvister om vägarna, att det kom kärrvatten i ledningen till bostadsområdet och annat som satte samarbetet medlemmarna emellan på prov ser man i Protokollsboken för 1923 att det ordnas en kräftsexa för damerna! Säkerligen ett utmärkt sätt att fira lösningen på problemen och ett bidrag ”till medlemmarnas trevnad”!  Egnahemsföreningen kom under de följande decennierna att ordna många aktiviteter och arrangemang ”till medlemmarnas trevnad”.

Material om midsommarfester mm  med Egnahemsföreningen/Vägföreningen som arrangör.

Kamratgården

Föreningen Kamratgården Danmarks socken u.p.a

När det berättas om Kamratgården brukar det sägas att det var tegelbruks­arbetarna som byggde den för att få en plats för sina möten, men det är bara delvis sant. Det var snarare så att det var personer som var aktiva i arbetarekommunen, social­demo­kraterna som tog initiativet och medlemmarna där var bl a fabriks- byggnads- eller lantarbetare och SJ-anställda.

Hur det började

Den 15 december 1927 sålde ombudet för änkefru Karin Kock, löjtnant Rudolf Kock (löjtnant Rudolf var son född 1901, senare mer känd som tips- och fotbollsexperten ”Putte” Kock), änkefru Bertha Liliedahl och fröken Ellen Liliedahl ett område innehållande 0,2310 hektar vid dåvarande Samhällsvägen (senare Villavägen och Bergsbrunna Villaväg 24 ) till banvakten Lars Ivar Hellman för 950 kronor.

På ett möte den 12 maj 1928 bildades Föreningen Kamratgården i Danmarks socken, utan personligt ansvar, man valde styrelse och antog förslag till stadgar. Föreningen hade som mål att bygga ett eget Folkets hus i Bergsbrunna till den nybildade föreningen Danmarks arbetarkommun. För inregistrering av tomten betalades 150 kr i handpenning.  Den 9 november 1928 beviljades lagfart på fastigheten och den 28 december överlät L. I. Hellman till oförändrade villkor och köpeskilling, lagfarten till föreningen Kamratgården i Danmarks socken u.p.a. Landsorganisationen (LO) lånade ut 2 000 kronor 1928  till 5 % ränta, och 1930 ytterligare 8 000 kronor till föreningen.

För att få pengar till bygget såldes andelar för 10 kr st. Arbetarekommunens kvinnoklubb hjälpte till med bl a lotterier. Dessa föreningar blev tillsammans med Danmarks IF och Bergsbrunna Egnahems­förening de största andelsägarna, därtill kom ett stort antal boende i Bergsbrunna att köpa andelar i Kamratgården.

Efter val av ett par byggledare, kunde man sätta igång. Den första tiden hjälpte många frivilliga till men efter en tid, betalades en blygsam timpenning ut till de som orkade bygga till dess allt var färdigt. Ett par gånger fick man ta en paus i byggandet då pengarna tog slut.

Den 28 september 1930 kunde man äntligen hissa flaggan på den tornspira som då fanns på taket. Dessförinnan hade man ordnat en mycket välbesökt midsommarfest på gårdsplanen utanför huset och det var början på en lång tradition.

Samtidigt som Kamratgården diskuterades och byggdes pågick ett liknande projekt i Danmark. Danmarks bygdegård uppfördes 1929 på initiativ av socknens bönder och bondeungdom” som prosten Nils Gyhlenius skriver i sitt förord till bokverket Gårdar i Uppland, Danmarks socken. Danmarks Magasinskassa var en viktig intressent i det projektet. Att t ex socialdemokraterna i Arbetarkommunen i Bergsbrunna inte tilläts ha sina valmöten i Bygdegården hade också sin betydelse för bygget av Kamratgården.

Från början hade Kamratgården rödmålad brädpanel och bakom gaveln låg utedasset. Direkt till vänster innanför stora entrén fanns ett litet ”krypin” med en biljettlucka. På den östra kortsidan inne i stora salen fanns en loftgång med utsikt över salen, takhöjden var då minst en meter högre än nu. Salen värmdes med en vedkamin och vatten hämtades i en kran nedanför köksingången. 1944 rustades lokalen och ett staket uppfördes runt fastigheten. 1959 lyckades föreningen utverka ett lån på 20 000 kr från Vaksala kommun och kunde rusta och bygga om Kamratgården som då fick sitt nuvarande utseende. Lilla salen en trappa upp uthyrdes ett par gånger som bostad och var en period, före bokbussens tid, biblioteksfilial.

Men den 27 november 1968 på kvällen, det var 28 grader kallt ute, rasade en eldsvåda i lilla salen som totalförstörde övervåningen. Egnahemsföreningens protokollsböcker 1945 – 1965, allt från Arbetarekommunen,  merparten av Kamratgårdens dokument 1928 – 1968  samt biblioteksfilialens böcker brann upp. Tack vare tillräckliga försäkringar kunde Kamratgården återställas men protokoll och övriga handlingar förstördes.

Verksamheter

Inne i Kamratgården önskar man nästan att väggarna kunde berätta om allt de hört under de snart 90 år som gått.

Här har agitatorn Fabian Månson, upptäcktsresande Sten Bergman, mannen bakom allemansrätten John Lundberg, riksdagsmannen senare landshövdingen Hans Alsén, ärkebiskopen Erling Eidem och många fler talat inför intresserad publik.

I början på 1950-talet när det behövdes pengar för ombyggnad ordnade styrelsen allmänna danser som kallades skymningsdanser. De blev väldigt populära och publiken strömmade till från bl a Uppsala.  Vid ett tillfälle räknade man till 359 betalande gäster. Många åkte tåg och SJ vädjade till styrelsen om att de skulle upphöra med danserna, eftersom de fick problem med stökiga besökare. En tid lär SJ ha löst problemet på följande sätt: Sista tåget från Stockholm på lördagskvällarna lämnade stationen med sista vagnen låst. Vid stoppet i Bergsbrunna släpptes de stökiga dansbesökarna från Kamratgården på för färden in till Uppsala i egen vagn.

Kamratgården har också använts av många föreningar till gymnastik, danskurser av olika slag, julbasarer, bordtennis, möten m m. Även barnverksamhet som söndagsskola, barntrafikskola och samlingsplats för Bergsbrunnas kommunala dagmammor. Men framför allt massor med 30- till 90-årsfester, bröllopsfester dop- och barnkalas.

Bergsbrunna Bygdegårdsförening

Kamratgården blev med tiden en svårhanterlig förening med andelsböcker som inte gick att följa, andelar bytte ägare och blev inte registrerade. Stödet från Folketshusrörelsen saknades och det var svårt att få ekonomin att gå ihop. För att få nytt stöd och back upp beslutade Kamratgårdens styrelse att vid årsskiftet 2008 söka medlemskap i Bygdegårdarnas riksförbund. De fick då mycket support och lyckades med hjälp därifrån sänka försäkringskostnaderna och värmekostnaderna genom bidrag till en värmepump.

En diskussion om att bilda en ideell förening tog fart i styrelsen och efter ett extra årsmöte den 25 maj 2009 mötte Kamratgården den nya tiden. Bergsbrunna Bygdegårdsförening har övertagit Föreningen Kamratgårdens fastighet, tillgångar och skulder. Därmed hoppades styrelsen för Bergsbrunna Bygdegårdsförening på ett förnyat intresse för Kamratgården, som fastigheten även i fortsättningen kom att kallas. Styrelsen ser ett stort intresse för att ha en gemensamhetslokal i området, där man även i fortsättningen kan fira sina fester och högtidsdagar och föreningar och andra grupper kan hyra in sig och bedriva olika typer av verksamhet.

Styrelsen för Bergsbrunna Bygdegårdsförening har efter övertagandet påbörjat en större upprustning av fastigheten. En grupp pensionärer i området har bildat en arbetsgrupp som träffas varje torsdag f m för inre och yttre underhåll. Sommaren 2012 rev de ut det gamla och slitna köket inklusive fem lager golv och monterade in ett nytt och funktionellt kök med bl a diskmaskin för storkök.

I styrelserummet på övervåningen har de byggt en toalett för att kunna hyra ut båda lokalerna samtidigt. Där finns nu också fyra brandsäkra arkivskåp som föreningar kan hyra.

I stora salen har tre fönster installerats på den norra väggen för att släppa in mer dagsljus i lokalen. Enligt välunderrättade källor fanns det för länge sedan fönster på den väggen, men kyla och små uppvärmningsmöjligheter gjorde att man stängde igen fönstren och sänkte takhöjden.

Nu finns fönstren på plats och övriga fönster har försetts med invändigt isolerglas. Lokalen och entrén är idag tillgänglighetsanpassad och hörslinga har installerats i stora salen. Med bidrag från kommunen och Boverket har Kamratgården dessutom fått ett helt nytt tak från rå-spont till takpannor.
Uppdatera med förbättringar o dyl  2017 – 18

 

Intresset för att hyra Bergsbrunna Bygdegård, Kamratgården, har efter renoveringarna ökat för varje år och är nu (2018) mycket stort. Alla vardagskvällar är stora salen uthyrd för olika föreningsaktiviteter. På helgerna bokar familjer och föreningar från hela Uppsala lokalen för att fira olika fester och högtider. Bygdegårdsföreningen har nu ett 80-tal medlemmar från Bergsbrunna som träffas ett par gånger om år för medlemsmöten och äntligen har föreningen fått en god ekonomi.

Läs mer om Kamratgården på webbplatsen bergsbrunnabygdegard.se

Gertrud Nordell
ordförande  februari 2018

 

 

 Danmarks Idrottsförening

 Danmarks Idrottsförening bildades 19 april 1931. Det ägde rum i ”Hembygdsgården”, som Danmarks Bygdegård invigd två år tidigare redan kallades. Föreningens första styrelse bestod av ordförande Harald Petterson och ytterligare fem personer som representerade Jordbrukarungdomens JUF, Bondeförbundets avd i Danmarks kmn samt Danmarks Magasinskassa som låg bakom tillkomsten av bygdegården. Fotboll stod på programmet från början och första året spelades två matcher. Även allmän idrott utövades i liten skala. Klubbdräkten fastställdes till röd tröja och vita byxor. Redan 1932 blev föreningen medlem i Riksidrottsförbundet och Svenska Fotbollsförbundet.

Ur DIFs långa historia i form av årskrönika (läs här Länk hela årskrönikan 1931-2017) väljer vi några särskilt avgörande händelser:

1939 Vi fick arrendera mark av Danmarks prästgård och anlade en fotbollsplan som fick namnet Gropvallen, där matcherna spelades i 20 år.

1944 Varulotteri startades för första gången och har sedan dess varit en god inkomstkälla.

1948 Årsavgiften höjs från 2 till 3kr. Fotbollen hade 5 lag i seriespel, A-laget nådde final i Kretsmästerskapet. Bandylaget och skidåkarna tävlade friskt. Medlemmar förstärkte klubbkassan med skogshuggning. Två år senare blev det serieseger i bandy, fotbollslaget blev kretsmästare, pojklaget vann UNT-cupen för första gången.

1954 Kontrakt skrivs med Bergsbrunna Tegelbruk om mark till idrottsplats.

1959 Danelid invigs 5 juli 1959. F d lertäkten vid Tegelbruket förvandlas till fin idrottsplats och det blir ny fart inom DIF. (läs här artikel ur ÅS 2015).

1966 Damsektionen bildas. Initiativtagare och eldsjälen Kerstin Högman blev dess förste ordförande.

1970-talen Fotbollslag och bandylag går upp i div V resp div III. DIFare blev Distriktsmästare i varpa och kulkastning. Oldboyssektionen genomförde Mora Stens-loppet på skidor med 50 deltagare.

1982 TV-laget spelar på Danelid. Publikrekord. 8 – 6 efter straffar. ( Läs mer ÅS 2016)

1992 Kommunen som skött gräsytorna tvingas överlåta driften på föreningen , vilket medför ökade kostnader och mer ideellt arbete för DIF. Genom tillmötesgående av Alrik Eriksson Ernfors på Bergsbrunna gård får DIF arrendera mark för planer till den växande ungdomsverksamheten. Fotbollsskola anordnas under sommaren.

2005 P90 blir distriktsmästare och seriesegrare i bandy. Damerna vinner serien och efterföljande kval och avancerar till div I, föreningens hittills största sportsliga framgång. Är nu ett elitlag med amerikanska spelare i truppen.

2009 Danelid firar 50 år. Premiär för Knatteskolan Lek-Lär för 4-5 åringar med över 100 deltagare. Elitpartnersamarbete med Uppsalas samtliga 13 elitlag.

2011 Föreningen fyller 80 år, firas på Danelid-dagen. Föreningen drar sig ur div I damer för att möjliggöra damelitsatsning i Sirius regi.

2012 Final för Wienerafton på Uppsävjaplanen med rekordpublik och uppvisning i konståkning. Efter 17 vintrar flyttar arrangemanget inomhus till nya bandyhallen i Gränby.

2015 P99/00 startar försäsongen i Nerja i Spanien. DIF-dagen firas med mängder av aktiviteter där alla DIF-lag fick visa upp sig.

DIF-are som gått vidare i sin idrottskarriär är t ex Göran Rosendal (född -69, växte upp på Bror Wallins väg 3) som spelade 104 A-landskamper för Sverige i bandy. Han tränade på isbanan som handlar Johansson spolade bakom ICA-affären. Sofia Fors (född -92) spelade 19 U17 och 5 U19 landskamper för Sverige i fotboll under tiden hon spelade i Danmarks IF.

Verksamheten i siffror

2017 Åttiosex år efter start har Föreningen ca 1000 medlemmar varav ca700 är aktiva utövare i fotbollen.  Huvuddelen är ungdomar i åldern 6 – 16 år. Motionsgymnastiken har ca 80 deltagare och Bandy ett 20-tal. Fotbollssektionen består av 21 lag från senior till P/F 2011. De har deltagit i seriespel med 31 lag: (5-,7,9- och 11-manna). Bland de aktiva i fotbollssektionen har andelen med invandrarbakgrund växt de senaste åren. Fotbollsverksamheten i DIF har – som i många andra idrottsföreningar – visat sig ha stor betydelse för integrationen av våra nya medborgare.