Namnet Bergsbrunna

I pergamentdokument från 1200 – 1500-talen över fastighetsförsäljningar, tiondelistor och donationer förekommer namn på personer ”in villa ekeby parochina danmarka”. Dvs  byn Ekeby, Danmarks socken. Vårt område var av stor vikt vid uppförandet och underhåll av domkyrkobygget och ärkebiskopssätet. I ett dokument från tidigt 1600-talet anges att Ekeby bestod av fem prebendehemman.
Under stormaktstiden uppkom behov att kartera och mäta landets möjligheter att fylla behovet av fotsoldater och uttag av skatt för att finansiera krigen. Här i vårt område anlitades Johan Pedersson Gedda från den berömda lantmätaresläkten i Lövånger att upprätta kartan över Uppsala Slotts fredsmil (ett skyddsområde runt Uppsala). På Geddas karta från 1669 anges både Ekeby och Bergsbrunna med tecknet för säteri.Det första skriftliga belägget för namnet Bergsbrunna finns i ett köpebrev 1635, som den nyblivne ägaren undertecknar med ”Jag Thönnes Langman till Bergzbrunna”.  Hans far var borgmästare Henrik Thönnesson i Viborg. Sonen Tönnes Henriksson, född 1601 i Viborg, blev skrivare och kommissarie i revisionskammaren och adlades 1632, introducerad som släkten nr 203 Langman i den svenska adelskalendern. Ekeby-hemmanen gjordes till säteri, som bl a innebar befrielse från skattskyldighet till Kronan.  Åren 1648 – 1655 var han landshövding över Värmland och Dalsland. Han dog 1656 på Bergsbrunna, begrovs jämte sin hustru i Uppsala domkyrka, därefter förd till familjegraven i Danmarks kyrka. Både hans och sonen Eriks epitafium är uppsatt i kyrkans midskepp norra (?) vägg.
Ev här några rader om sonen Erik (1644 – 1708), döv, lutspelare, levde utan tjänst hela sitt liv på sitt säteri och i sitt 1:a gifte far till 14 barn. En sonson Adam Magnus (militär karriär, vice landshövding  mm för Västerbotten) dog ogift 1799 och var den som ”slöt den Langmanska släkten på svärdssidan”.
Illustration Epitafium

Efter den Langmanska släktens kom några andra nya ägare under 1800-talet. Kring 1860 delades gården i Norra och Södra Gården mellan två bröderna Carloo  i arvskiftet efter fadern Carloo. Läs mer om Norra gården i Skolorna.
Om Södra Gården berättas i Familjen Ernfors på Bergsbrunna Gård 1890 – 2015 och en statarfamiljs liv i Sten August Björks dagböcker (DKHBF Årsskrifter 2015 resp 2016. Ellinor Lindström).

Ev här bilden kartan 1869 med järnvägen inritad)