Hus och gårdar

Här vill vi  berätta om samhället Bergsbrunnas tillkomst och utveckling under de senaste ca 120 åren. Geografiskt omfattas ett område som ursprungligen tillhört Bergsbrunna Säteri.
(Ill : karta från mitten 1800-tal med området markerat)

Delningen i norra och södra Bergsbrunna Gård och försäljningen av mark till staten och järnvägen anlades vid mitten på 1800-talet blev avgörande för den fortsatta utvecklingen.

De hus som byggdes under de första decennierna fick ofta ett namn som inspirerats av ägarens namn, tomtens beskaffenhet eller förhoppningar knutna till husets funktion som sommarstuga. Byggåren som anges är hämtade ur bokverket Upplands Gårdar, Danmarks socken som utgavs  kring 1950. När vägarna anlades och byggplan upprättades tillkom både boxnummer och adress som hjälper oss att orientera oss i det nutida Bergsbrunna. (Ill Omslaget till Egnahemsföreningens Boendekatalogerna 1986 – 2015)

1900 – 1930  Vad fanns och vad tillkom
I Bergsbrunna vid förra seklets början fanns Norra och Södra Bergsbrunna Gård, statarbostäder, dragontorp i Vreten (Dragonvägen 24) och ”Skrapihop” (GläntstigenGårdsvägen), soldattorpet (Skogsvik), direktör Kocks Corp de Logiet, byggt1912 (Gårdsvägen 20), det första Tegelbruket ombyggt för ångdrift 1898, Stationen med Postkontor, tjänstebostäder för SJ-anställda i stationshuset och intill, Stations-Anders Karlsberg, byggt 1916 (Bb Villaväg 4), banvaktsstugorna  Bergsbrunna/nr 189 Sävja och Högtomt. Kring 1920 tillkom ett antal sommarstugor som anställda  på Almqvist & Wiksells Tryckeri i Almtuna med faktor Bärg i spetsen byggde på tomter från Liljedahls avstyckningar från Norra gården. De flesta med beteckningen Bergsbrunna Landthem. Faktor Bärg hade fått tips om tomtförsäljningen av guldsmed Karlsson, vars villa”Solhem” hade byggts något år innan.(Solhem revs 2002 och ett nytt hus byggdes med adress Bergsbrunna Villaväg 66). Tegelmästare Knutsson byggde och startade Affären 1922, som hunnit vara både ”Johanssons” och ICA och sedan tjugo år Pizzeria. Huset ”Gläntan” byggt 1912 (Gläntvägen 33) har hyst telefonväxel och använts av Vita Bandet som semesterhem för husmödrar. Furulund byggt 1922 (Bb Villaväg 44) av ”befallaren”/rättaren Törnlund på Södra Gården. Han bodde där till 1938. Pettersro (Bb Villaväg 76) är i stort sett detsamma som byggdes 1921.

Bilder från Upplands Gårdar på Karlsberg, Tomtebo/Fanjunkarvillan(BbVv13 , Furulund, Pettersro

Ange några fler hus som byggdes kring 1920 . Med aktuell gatuadress  om de finns kvar Och bild från Upplands Gårdar eller aktuell bild.
Läs mer om Gas-Pelle och hans hustru i Pettersro från Gunborg Carlssons krönika.
(Andra A&W-familjer som byggde sommarstugor var typograf Almqvist (”Lugnet 2”,Bb Villaväg 68) , familjerna Dal, Nyman, Karlsson vid Trebackalång/ Samhällsvägen, typograf  Svensson (2 tomter ”Pålssons trekant” vid  korsningen Trebackalång/blivande Skogsvägen.

Läs mer om familjen Bärg och deras sommarvistelser i Bergsbrunna i dottern Iris Eldhs berättelse. Bandad intervju 1983, eller citat fr intervjuutskriften. Eller både och….

I guldsmed Karlssons familj (”Solhem”)fanns dottern Märta. Harald Westerlund hade träffat henne redan inne i Uppsala och på Frälsningsarmén och lockades också till Bergsbrunnas dansbanor och dragspelsmusik. För pengar han egentligen hade tänkt satsa på en lite större och bättre motorcykel, köpte han en tomt 1927 och fick hjälp av en blivande svåger m fl att bygga sin lilla stuga ”Hyddan” (Bb Villaväg 47) (ombyggd -51 Bild på den ombyggda. UG sid 134) Flyttade hit, gifte sig med Märta 1932 och de höll sin söndagsskola för första gången två veckor senare i köket till sin stuga.  Läs mer om Westerlunds söndagsskola i Monica Gustafssons  text och bilder ÅS 2013. Inkl gruppfotot fr 1952. Hela texten och bilder i menyn ”SKOLOR”

 Ove Hedin har med sin familj bott i ett antal olika hus under de sammanlagt drygt sextio år sedan 1940 som de varit Bergsbrunnabor. Här är hans egen berättelse, som tar oss från sommarboendet i Kamratgården, via ett antal hus/adresser från flera olika perioder av Bergsbrunnas bebyggelsehistoria och slutar med att en dotter med familj nu bor i den villa på Bb Villaväg 2, som handlar Johansson lät bygga mitt emot sin ICA-affär (som numera är pizzeria).

Här hänvisning (länk) till Oves text

Mina bostäder i Bergsbrunna

1930 -1945  Jobb på Tegelbruket, lån till egnahem
Med AB Mälardalens Tegelbruk som ägare (1923 – 1947) blev Tegelbruket både tillbyggt och moderniserat och produktionen  kunde hållas igång året runt och sysselsatte under större delen av den perioden ett 50-tal man. I Bergsbrunna fanns jobb, tomtmark och Statens lån till egnahemsrörelsen. Tre förutsättningar som bidrog till nästa period av utveckling för Bergsbrunna. Många som jobbade på tegelbruket byggde sina egna hus. Ofta med hjälp av grannar, arbetskamrater och släktingar. Harald Westerlund kom via Arbetarekommunen att engagera sig politiskt i Danmarks, Vaksala och Uppsala kommun och blev en stark representant för Bergsbrunna. Han berättar själv i bandade intervjun 1981 att han förmedlat vartenda egnahemslån och skrivit inteckningar åt alla i Bergsbrunna och Vilan och många andra i socknen. 1942 efterträdde han faktor Bärg som ordförande i Egnahemsföreningen.
Ex på husen som kom till under 30-40-talet  finns i Gunnar Olssons  intervjuer med  Erik Kalldin och Emma Eklund. Korta berättelser om ägarna och grannar
 Kent Linds föräldrar och morföräldrar. Bilder fr deras självbygge. Och deras hus som de ser ut idag.Lindts bok sid 74, 75
Lövkvists hus Skogsvägen 31  fr 30-tal och deras påbyggda hus idag. (Bernt Lövqvist har lagfarten)
 Byströms Snickeri och hans villa, tillbyggd på 60-talet då familjen Dyring flyttade hit.
1945 – 1986
I ”Karlstorp” byggt 1920 (Villavägen 12)  bodde på 50-talet Folke Jansson (skogvaktare från Järlåsa??) som tillsammans med konsulent Bror Wallin avstyckade tomter på området Lillskogen. Jansson blev känd som ”Kabel-Janne” när han råkade gräva av en kabel. Sonen Tord Hedenstrand m fam ägde tomterna Pumpvägen 8 och 10. Byggde på 60-talet två egna hus på den ena, rivna 2009. På dessa båda  tomter finns sedan 2014 fem 1 ½ plans hus.

 Nyckelhus ”bungalovs” i mexisten-: på Nyckelaxet (8 st), Gårdsvägen (3 st) och Pumpvägen (3 st) 1965 – 1967. Nyckelaxet hur det fick sitt namn. Finns på sidan VÄGAR

Mauritz Fagerström  (rektor för privata läroverket) berättar i intervjun om tomtpriset när han sålde parkmarken som hörde till ”Skolan” för 1 kr per kvadratmeter till ett byggbolag, som tre år senare sålde vidare till Olsson&Skarne för 5,75 kr per kvadratmeter.

Från banvaktsstuga nr 189 till villa på Villavägen 21

Sören Jonasson berättar

Min första tid i Bergsbrunna bodde vi i en banvaktsstuga som fanns på den östra sidan av järnvägen vid Källstigens norra ände. Banvaktsstugan är riven och idag ser man stora björkar och en förväxt granhäck på platsen.

Det var en underbar plats på somrarna med fin trädgård, men på vintrarna var stugan väldigt kall. Far Harry brukade säga att det är bara masonitväggar som det blåser rätt igenom.

Mina föräldrar började bli intresserade av ett hus uppe i samhället. Och 1955 blev två hus till salu, ett på Villavägen 44 (där Gösta Eriksson sedan bodde) och ett på nr 21 som de bestämde sig för att köpa. Förra ägaren Familjen Birgestam flyttade till Stockholm, han var bagare till yrket och aktiv i frälsningsarmén.

De första som bodde i huset hette Gustavsson, hur länge vet jag ej, kanske 2-4 år

Vårt hus är ett Myresjöhus som byggdes 1945 av samma byggmästare som även byggt  Heléns hus på Backmovägen. (lilla affären). Väggarna kom i delar till järnvägsstationen och kördes sedan med lastbil till vår tomt.  Kanske var det början till monteringsfärdiga hus.

Innan mina föräldrar köpte huset hade Birgestam sålt halva tomten mot järnvägen till familjen. Larsson, han var åkare med egen lastbil och bodde i det röda huset som då fanns på Villavägen 16 (bakom Hans-Ove rörmokaren) Han ville bygga en villa med ett stort garage för lastbilen men fick nej av Byggnadsnämnden.  Då sålde han i stället tomten till Lars Kalldin som byggde den villa som finns där idag (Backmovägen 1).

Vi hade inte så bråttom att flytta in i vårt nyinköpta hus, och varje gång mor gick till affären eller posten så hade hon lastat en skrinda full med prylar till ex mattor, konservburkar mm och la in i förråden.

Far lånade sedan traktor och vagn på sitt jobb (SJ) när de flyttade möblerna. När flyttlasset kördes från banvaktsstugan satt min lillebror Håkan högst upp på lasset med en kakburk i famnen.

I huset på 76 kvm fanns fyra rum. En toalett på en kvm. Tvättstuga och badkar fanns i källaren.  Bild på huset

Far gjorde om vår tomt från en skogsbacke till en trädgård med fruktträd och bärbuskar och ett stort potatisland. Han var smed på fritiden och kunde själv sätta upp staket runt hela tomten. Järnstaketet mot Villavägen har han tillverkat även flaggstången, torkställningen för tvätten, takstegen m m

Flaggstången har från början varit en fällbar bom vid en järnvägsövergång någonstans i Uppland. Bild på grind, staket och flaggstång

Det var ett annat samhälle när jag växte upp i mycket präglat av affären och stationen.

Grannar hade mycket mer kontakt med varandra innan TV:n började bli vanlig i hemmen.

På Villavägen och senare Banvägen gick det ständigt någon förbi som var på väg till eller från järnvägsstationen, där även postkontor fanns.

Mjölk i krukor kördes ut med häst o vagn från Bergsbrunna gård fem dagar per vecka och hängdes upp på krokar som då fanns vid postlådorna.

I samhället fanns ett läroverk en tvättbrädesfabrik och även Taxi på Villavägen 33.

Sören Jonasson
Maj 2017

Kent Linds föräldrar och bilder fr deras självbygge
Lövkvists hus Skogsvägen 31  fr 30-tal och deras påbyggda hus idag. (Bernt Lövqvist har lagfarten, Bild på den)

Sommarstugan Pumpvägen 9 byggd 1940/50 ? den enda som finns kvar som sommarstuga?
Familjen Berglind flyttade in i sitt egenbyggda hus på Skogsvägen 30 i januari1968. De är ett intressant exempel på hur släktingar och arbetskamrater, tillgång på jobb och tomtmark var  viktiga förutsättningar för Bergsbrunnas snabba utveckling under perioden 1940 – 1970.

Berglinds bodde  i sin lilla stuga i sju år medan de byggde sitt hus på Skogsvägen 30 som de flyttade in i januari -68. Ingemar Berglinds syster Gun med make Karl-Gustav Eriksson, som jobbade på Tegelbruket, hade byggt sitt hus mitt emot på Hällvägen 12. Karl-Gustav var son till smeden mm Eriksson på Bergsbrunna gård. Bland syskonen fanns Gösta Eriksson ordförande mm (Furulund), Alrik Eriksson gift med Inger Ernfors Bergsbrunna Gård, systern Svea gift med Birger Lindh (stationsmästare, Banvägen 6. ) Majken Berglinds faster Elin Andersson med sin familj bodde här sedan 1953 i Ekensberg Villavägen 31. Sonen i den familjen blev som vuxen den kände finansmannen mm Anders Wall.
Här kan man ju länka till/läs mer om Anders Walls medverkan på Dk hbfs årsmöte då han berättade sin familjs historia, en hyllning till mor Elin, sina egna minnen från BB, Uppsala och feriejobb i Tegelbruket. Finns i ÅS 2000

Bergsbrunna på 2000-talet

Bergsbrunna förtätas. Inga nya vägar och gator tillkommer, men tomterna delas upp och adresserna får både A, B och C nummer. En ny generation barnfamiljer flyttar hit.  På flera tomter finns plats för ”egen” lekplatsutrustning”, studsmattor och swimmingpooler.

Egnahemsföreningens fonderade medel för anläggning av en allmän lekplats har inte tagits i anspråk. Ännu.
Bergsbrunnabor som hoppats på att kunna bo kvar i Bergsbrunna i ett seniorboende av något slag när de önskar flytta från sina villor är alltjämt hänvisade till andra stadsdelar.Tex Sävja.

Följande text ska läggas på separat sida, åtkomlig via länk:

”Skrapihop”

Mitt på den stora hörntomten vid  Gårdsvägens slut och Gläntstigens början ligger en parstuga som varit bostad, ”stathus”, under Bergsbrunna gård sedan mycket lång tid tillbaka. Vid delningen av säteriet på 1860-talet kom den att tillhöra Norra gården.

Namnet ”Skrapihop” kom förmodligen till när lanthushållslärarinnorna Gunborg Carlson och Marie-Charlotte Pettersson och lantbrukskonsulenten Bror Wallin köpte Norra Gården för att bedriva statsunderstödd lanthushållskola. Statsbidraget uteblev dessvärre och det blev istället en privat husmodersskola, mer beroende av elevavgifter och det småskaliga jordbruket.

Bilden från Hbfs studiebesök ÅS 1990  (sv/v) visar huset.

Konsulent Wallins insats med jordavstyckning och försäljning av byggnadstomter kom därför att få stor betydelse även för skolans verksamhet.
När avstyckningarna för Skolans behov var gjorda och 40 tunnland skog avsatts till blivande tomtområdet ”Lillskogen” återstod Skrapihop-tomten. Konsulent Wallin behöll den för egen räkning och under några år använde han huset som sommarstuga.
På 1940-talet skedde något sorts markbyte och skogvaktaren Folke Jansson från Järlåsa blev ägare av Lillskogen. Konsulent Wallin är ihågkommen och hedrad genom Bror Wallins väg.

Skrapihops vidare öden

Några år på 40-talet ägdes Skrapihop av en doktor Per Ekman, som 1951 sålde till kollegan Sigvard Andersson, professor i markfysik vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Med den kunskap han fått genom sin forskning om jordförbättring och sitt stora intresse för ekologi och botanik förvandlade han tomten ”en bergknalle omgiven av karg jord” till en mycket vacker trädgård med stor artrikedom. Han kärrade själv ut 160 billaster med bra matjord, planterade både vilda och köpta växter, anlade hallonland, trädgårdsland och två dammar, Det fanns en stor kompost och inget som var biologiskt nedbrytbart lämnade tomten. Det sägs att t o m en gammal dörr till uthuset och tomma tetrapack blev till mull i hans kompost.

I maj 1990 ordnade Hembygdsföreningen ett studiebesök på Skrapihop, då Sigvard Andersson , berättade om sitt stora jordförbättringsprojekt.

Färgbilden tagen 1996  där man ser S Anderssons planteringar.

Tomten med huset såldes till Uppsala Kommun 2001. Kommunen anlitade botanikern och Linneforskaren Mariette Manktelow för att göra en inventering av växterna på Skrapihop (listan upptar ca 150 växter) samt utarbeta förslag till en park för de boende i området. Professor Anderssons jordförbättringsideologi och Linnés engagemang inom samma område skulle kunna framhållas. (I Manktelows förslag nämns att Linné på sitt Hammarby på 1760-talet hade kontakt med ägarna på Bergsbrunna gård). Planerna har inte förverkligats. Huset har hyrts ut i olika perioder, men underhåll och skötsel av tomten och växterna är eftersatt. Rikligt blommande vårblommor vittnar alltjämt om Sigvard Anderssons arbete till glädje för de som promenerar i området och känner till Skrapihops historia. Boende i radhusen på Gårdsvägen tog hand om vår- och höststädningen av tomten under några år och höll trädgårdsfester på sin ”allmänning”.

EV Bild på blommande vårlök och scilla på Skrapihoptomten.

Några äldre Bergsbrunnabor (med Inger och Mats Åkerblom i spetsen), som på 1990-talet engagerade sig för ett äldreboende i Bergsbrunna presenterade en genomtänkt plan och ritning för att bygga ett sådant på Skrapihoptomten.